Idag var det fri träning på klubben. Packade in hundgrejor i bilen samt leksaker till barnen att roa sig med och så åkte vi dit. Bella fick börja på planen...kan inte påstå att hon var duktig hon ville göra allt annat ganska länge innan hon var med på noterna. Men efter lite lek och annat svammel lyckades jag samla ihop henne och hon blev koncentrerad och vaken...aha...var det detta matte ville jag trodde vi bara var ute och promenerade på en gräsmatta. Vi körde bara jätte korta pass med mycket lek, uppmuntran och godis och Bella vart med på noterna. Då det gick som bäst lade vi helt sonika av. Det blev bara några steg fot och sitta vid sidan och lite ligg, sitt och stå. Skoj sade Bella! Sen var det eld provet. Bellas första lilla spår försök. Vi hade med oss massa korv. Jag gick ett kort spår rakt in det var ej längre än 30 meter max. Lade någon korvbit i spåret och resten på en liten stubbe. (matte spänd av förväntan) väntar 5 minuter och sätter på Bella spårselen och...ja vad händer. Jo, jag min klant hittar inte början på mitt egna spår i all iver. Men så hittar jag det. Bella...ja hon förstår ingenting alls. -Vaaaaaa, ska jag gå in där!?!?! Är du galen det är ju en skog! Jag går inte först sade Bella. Jag visade korvbiten...okej sade Bella det låg en korv här så bra jag var hungrig. Sen fick jag i princip leda henne spåret fram och visa alla korvbitarna och Bella blev jätte rädd för en stor stubbe, sen blev hon rädd för korven som jag hade lagt på den lilla stubben....neeeeeeej tänkte jag. Det här gick INTE bra. Nåja, skam den som ger sig. Jag måste bara prova en gång till. Jag lade ett spår till fast på andra sidan grusvägen. Matte hade lärt sig nu och lade en pinne som markering för att hitta mitt egna spår. Jag sparkade upp lite vid starten och lade dit en korvbit. Med låga förhoppningar hämtar jag så Bella då spåret legat till sig en stund. Spårselen åkte på och ett litet ljus tändes i Bellas ögon. Nu var hon ivrig och gick med säkra steg fram till startmarkeringen och åt fort, fort upp den lilla korvbiten. -Spåra! kommenderade jag fort då Bella satte iväg efter spåret. Nu var det minsann inget strul och inga hemska stubbar kunde ta bort koncentrationen för den lilla tjejen. Som en pil efter spåret och fram till korvpåsen MUMS sade Bella och åt upp allt, det hade hon förtjänat. Duktig hund! Efter de två korta spåren åkte vi hem och väl hemma vart Bella så trött så trött. Tänk vad det tar på dem då de måste koncentrera sig och jobba med huvudet. Det upphör aldrig att förvåna mig =). Sovgott säger Lilla aftonstjärnas Othella nu är jag trött (gääääsp)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar